49 Ranger 600 E-Tec ( 2012 ) TPS och justerskruvarna för spj

[SS440-80]

Har en fråga gällande justerskruvarna för spjällaxeln och hur noga det egentligen är med att dessa står exakt rätt.
Det är ju två justerskruvar (1) (en för varje spjällhus) som är limmade i ett fast läge och som jag förstår det så ska de ligga an mot spjällaxelns anhåll (2).
På min 600 Etec så ligger skruven på MAG-sidan mot anhållet medans skruven på PTO-siadan har 0,15mm glipa.
Har jag rätt när jag anser att båda skruvarna borde vara injusterade så att de ligger an lika mycket från fabrik?
Frågan kan verka lite gripen ur luften, men det finns en mycket god anledning till min undran och förklaring kommer senare.....

[lasseson]

På e-tec ska man helst inte röra om man inte har tillgång till buds, grejen är att man bara skruvar på en och man släpper på allt resetar pos i buds sen skruvar man in till rätt värde i buds

[SS440-80]

Man skruvar inte på de där skruvarna även om man vill, det är ingen vanlig Locktite de använt där.

Men det du säger är, att det är rätt och riktigt att bara EN av skruvarna ligger an?
För mig så känns det ologiskt eftersom anledningen till att man Loctitar en skruv är att den har rätt inställning och här ska väl bägge spjällen ha samma kalibrering. Även om jag vet att spjällaxeln är stum rakt igenom bägge spjällhusen och därmed stannar i sitt läge med bara en skruv som ligger an mot anhållet.

[DrMussla]

Du skall aldrig röra dessa 2 skruvar de är justerade från fabrik. Ligger den inte an brukar det vara skit under spället (sotrester m.m.)

[SS440-80]

Nej, man ska aldrig röra dessa skruvar....men om nu någon på Rotaxfabriken eller i Rovaniemi antingen joddlat för högt eller tittat för djupt i Koskenkorvan dagen före så var enda lösningen på mitt problem att ändra den förbjudna fabriksinställningen.
Här kommer ett lång text om varför.

Det var nämligen så att min 49:a gick fint, men som alla andra så vill man ju att bra ska bli bättre så för ungefär ett år sedan så blev det en tripp till Mora för lite uppfriskning hos M-performance.
Nu gick det inte så där lysande för Mulle just den dagen. Jag kom dit med en avklädd skoter för att det skulle gå fort och smidigt för Mulle att haka in sig i datasystemet och programmera om den till ett sprudlande nytt liv.... skulle ta ca 20 minuter. 3 timmar senare så står både skotern och jag kvar i verkstaden, jag fortfarande påklädd men skotern så avklädd att delarna som låg runt skotern troligtvis vägde lika mycket som det som fortfarande satt fast på Rangern. Jag en smula ångerfull över att jag åkt till Mora den dagen, men Mulle såg ut att ha betydligt större ångest för efter det som började med en uppdatering av senaste programvaran och slutade med en mördad elektronikbox så blev det till att riva i skotern för att montera in en ersättningsbox från en rave 2011 (min 49:a är en 2012) men de ska vara exakt detsamma.
Meeeen som den dansande britten säger, han fick inte skotern att gå efter ordning så det justerades lite hit på raveventilerna och lite dit på gashandtaget och fram och tillbaka på datorn med tomgång och återställningar. Till slut så var han nöjd och vi körde ut skotern på baksidan av verkstaden och provgasade den med mattan i luften, den poffade lite vid gaspådrag och då nickade han och sa att det var riktigt för då svarade maskinen som den skulle och att jag skulle få en verklig aha-upplevelse när vintern kom.
Åkte hem och väntade på snö, som kom som fjun i skiftet november/december men inte så det räckte för något annat än veteranskoterkörning. Sedan kom varmfront på varmfront, så inte förrän någon gång i slutet på januari var det såpass vettig vinter att 49:an skulle få komma ut och jag skulle få prova hur rapp och bra den blivit trodde jag... Den kändes precis som säsongen före, ingen som helst skillnad förutom att den uppförde sig skitskumt på tomgången. Vid kallstart så rusade den upp och tangerade inslagsvarvet, men om man duttade till på gasen så sjönk den ibland för att sedan rusa upp. Varmkörd så gick den som sagt som vanligt och tomgången uppförde sig ganska normalt, men den började lägga av när man lade i backen. Mycket missnöjd över att jag kastat bort tusenlappar så tog jag kontakt med Mulle som naturligtvis inte trodde på att hans programmering hade stört något i systemet. Nej, det var nog sprickor i insugsgummin eller någon annan tjuvluft. Han hade några andra förslag också som jag inte kommer ihåg just nu, men det var inga fel på något sådant.
Så då var det bara att lasta skotern för en ny tur till Mora och nya programmeringsförsök, han höll på i flera timmar med datorn och ändrade på parametrar utan att det blev något bättre så det blev lite skruvande på raveventiler m.m m.m återigen för mekanikern och till slut så hade Mulle fått till det tyckte han.
Åkte direkt från Mora till Grövelsjön för testkörning och visst hade han fått tomgången att ligga lite bättre, men nu så hade jag ingen retardation när jag släppte gasen och en etec motorbromsar ju nästan som en Yamaha 4-takt när man släpper gashandtaget, men nu bara rulladeskotern vidare i nästan 10 sekunder innan den slog igen och bromsade upp. KUL!
Ringde Mulle som inte hade någon förklaring, men han skulle kontakta någon på andra sidan pölen om det var något fenomen som de hört talas om där borta.
Gick någon vecka innan jag stötte på honom för att fråga hur det gått, men han hade inget svar annat än att om jag kom upp till hans stuga i Gördalen så skulle han försöka att programmera återigen och då skulle det vara enklare eftersom man då kunde provköra efter varje ändring.
Och han programmerade och programmerade och pr....ja, till slut så hade jag fått tillbaka motorbromsen, men tomgången var fortfarande åt helvete. Dagen tog slut och jag åkte hem, långt ifrån nöjd.
Hade blivit många mil i bil och egentligen en hel del mil med skotern som inte var så roliga eftersom det bara var testkörningar eller åkning med en skoter som inte gick riktigt bra.

Men efter en massa funderande så kom jag själv fram till att det bara "måste" vara något med TPS:en för om man la på ett aldrig så litet tryck på spjällaxeln när skotern rusade upp på tomgången, så då gick den ned till sin stabila fina tomgång som den ska ha.
Ringde Mulle som svarade som ni, att ställskruvarna de rör man INTE. Men mejlade över en beskrivning om hur det ska vara och se ut.
Med den informationen så dök jag in och började kolla att det stämde, vilket då visade att spjällaxeln inte gick ända emot båda stoppskruvarna. För mig så kändes det fel och då lade jag ut frågan här.

Mot alla goda råd så provade jag att justera på skruvarna, men gänglåset som de använt måste vara beställt i samråd med NASA för jag klarade inte att få släpp på någon av skruvarna, inte ens med hög värme (spännande) Så det blev enlösning som är helt mot mina principer, en lagom brytning med en för ändamålet tillverkad mejselklinga.
Resultatet = perfekt tomgång och bra gassvar. Skotern går som den ska och faktiskt bättre, så kanske Mulles programmering har effekt iallafall även om jag är lite fundersam över hur mycket som han justerat runt i min databox när han försökt att korrigera ett helt idiotiskt och svårfunnet fabriksfel.
Mulle fick besked om att problemet var löst och tyckte att det var tråkigt med allt strul, men att det för honom även var en nyttig erfarenhet. Det är ju av att lösa problem som man blir duktigare.

Så nu väntar jag bara på att snön ska falla igen

[DrMussla]

Ja men vilken tur det löste sig, du är den första jag hört som har haft det där problemet. Man får ha det i åtanke när man får in ngn lynx med ojämn tomgång då. Du måste väl antagligen resetta tps:en igen då den förmodligen står aningens fel nu men det är ju inget stort problem direkt.

Kör så de ryk!

[Mr_Smurf]

Därför ska man provköra samma maskin som man har köpt (om man shoppat en ny) när det är dags för skotervisning så man vet om den går som den borde då